Artiklar

Tunga finansprofilen om Warren Buffett – pekar ut sin egen Charlie Munger

Scandic Hotels Börskurs: 89,00 kr Antal aktier: 215,1 m Börsvärde: 19 146 Mkr Nettoskuld: 5 925 Mkr (efter förvärvet av Dalatas operatörsverksamhet) VD: Jens Mathiesen Ordförande: Per G. Braathen Scandic Hotels (89 kr) är Nordens största hotelloperatör med drygt 320 hotell och 68 000 rum i drift. Centralt i affärsmodellen är att Scandic inte äger några hotellfastigheter. Dessa hyrs i stället genom mångåriga hyresavtal med fastighetsägare som Pandox . Jämfört med många internationella hotellbolag så är bolagets modell ovanlig. Merparten av de stora börsnoterade hotellföretagen kontrollerar starka varumärken och har en intäktsstruktur som till stor del bygger på franchiseavgifter och andra avgifter. Scandic redovisar i stället hela hotellverksamheten i den egna resultaträkningen där runt 70% av intäkterna kommer från rumsuthyrning medan resten främst är restaurang- och konferensintäkter. 2025 uppgick omsättningen till drygt 22 miljarder kronor. Affärsvärldens huvudscenario 2025 2026E 2027E 2028E Omsättning 22 289 23 181 31 294 32 546 - Tillväxt +1,5% +4,0% +35,0% +4,0% Rörelseresultat 1 467 1 854 2 347 2 441 - Rörelsemarginal 6,6% 8,0% 7,5% 7,5% Resultat efter skatt 625 1 445 1 577 1 735 Vinst per aktie 4,93 6,70 7,30 8,10 Utdelning per aktie 2,60 3,40 3,80 4,20 Direktavkastning 2,9% 3,8% 4,3% 4,7% Kapitalbindning -17% -16% -14% -13% Nettoskuld/Ebit 0,0x 2,7x 1,4x 1,1x P/E 18,1x 13,3x 12,2x 11,0x EV/Ebit 17,1x 13,5x 10,7x 10,3x EV/Sales 1,1x 1,1x 0,8x 0,8x Kommentar: alla siffror exklusive IFRS 16 (Leasing). Nettoskulden inkluderar förvärvet av Dalatas operatörsverksamhet för 500 MEUR. Verksamheten väntas konsolideras under andra halvåret 2026, men vi räknar för enkelhets skull att detta sker från och med 2027. Under 2026 räknar vi med en något högre marginal eftersom Dalata innan förvärvet slutförs drivs under ett managementavtal med runt 90% marginal. Pandox – om storägaren själv får välja Scandics verksamhet är koncentrerad till Norden där 80% av bolagets hotell finns. Ett par hotell finns även i Tyskland och Polen, men resten utgörs huvudsakligen av den irländska hotellkedjan Dalata som Scandic håller på att förvärva tillsammans med hotellfastighetsbolaget Pandox. Dalata är ett vertikalt integrerat hotellbolag som både äger och driver majoriteten av sina hotell, som främst finns på de brittiska öarna. En nödvändig förutsättning för affären var en delning av Dalatas verksamhet i två: ett fastighetsägande ben (Pandox) och en operatörsverksamhet (Scandic). För att sy ihop detta upplägg var Scandics och Pandox gemensamma storägare Eiendomsspar helt central. Eiendomsspar är ett norskt fastighetsinvesteringsbolag kontrollerat av affärsmannen Christian Ringnes , som vid förvärvstillfället ägde 25% av Pandox och 15% av Scandic. I november 2025 förvärvade Pandox tillsammans med Eiendomsspar hela Dalata för 1,7 mdr euro. Operatörsverksamheten ska dock säljas vidare till Scandic för 0,5 mdr. Eiendomsspar deltog alltså som investerare i affären, men enbart på den fastighetsägande sidan. Sedan dess har Eiendomsspar gjort ett par saker som – i likhet med vår analys för knappt ett år sedan – tyder på att Scandic kanske varit för lyhörd mot sin storägare och överbetalar för operatörsverksamheten: Bara månader efter att Eiendomsspar sytt ihop Dalata-förvärvet sålde de nästan hälften av sitt innehav i Scandic. En försäljning värd 1,3 mdr kronor. Numera är Eiendomsspar tredje största ägare i Scandic. Största ägare är i stället den något tröttare duon AMF och Stena .I stället har Eiendomsspar nu i april 2026 köpt ytterligare aktier i Pandox, för sammanlagt 50 Mkr. Till bakgrunden hör förvisso att Eiendomsspar primärt är ett fastighetsinvesteringsbolag, och inte någon hotelloperatör. Men det övertygar inte att storägaren först driver igenom en ”transformativ affär” och själv deltar på den fastighetsägande sidan, för att kort därefter sälja halva innehavet i Scandic, som är direkt motpart. Ljummen utveckling under 2025 2025 var inget toppenår för Scandic. Totalt steg omsättningen med blygsamma 1,5% påverkat bland annat av negativa valutaeffekter som sänkte omsättningen med 2,5%. De genomsnittliga rumspriserna föll 1,6% under året, mätt i svenska kronor. Bland annat i Stockholm sägs priserna under en tid ha haft ”återhållsam utveckling”. Beläggningsgraden har dock ökat något till drygt 64%. [infogram id="_/esBKD2MGQfFHZwkmq0Dk" prefix="iyt" format="interactive" title="Scandic nyckeltal juni 2026"] Det stora sänket är dock Finland där omsättningen backade 7% och rörelsemarginalen (justerat Ebitda) föll från 11,6% till 9,8%. Här presterar nu Scandic en bra bit sämre än i övriga länder där marginalerna är runt 12-16%. Scandics Q1 Q1 2026 Q1 2025 Beläggningsgrad (OCR) 55,8% 55,1% Genomsnittligt rumspris (ARR) 1 191 kr 1 188 kr Snittintäkt per tillgängligt rum (RevPAR = OCC * ARR) 665 kr 655 kr Omsättning 4 689 Mkr 4 546 Mkr - tillväxt +3% +3% Rörelseresultat (ex IFRS16) -121 Mkr -127 Mkr - marginal -2,6% -2,8% Årets första kvartal,

Militär forskning bakom vardagens teknik

Får aktier i nybildat Lundinbolag – vd:ns mål: ”Så många affärer som möjligt”

Forskarens uppmaning om AI

Rottneros Börskurs: 2,32 kr Antal aktier: 267,0 m Börsvärde: 619 Mkr Nettoskuld: 389 Mkr VD: Per Bjurbom Ordförande: Per Lundeen Rottneros (2,32 kr) är en svensk massatillverkare med två mindre bruk. Huvudkontoret ligger vid koncernens viktigaste bruk, Vallvik, strax utanför Söderhamn. Koncernen har varit majoritetsägd av den polsk-svenska papperstillverkaren Arctic Paper sedan drygt ett decennium. Efter en stor räddningsemission förra sommaren uppgår Arctic Papers ägarandel till 55% av de utestående aktierna i Rottneros. Motvind på marknaden Rottneros har sedan ett år tillbaka kämpat med stora förluster. Bolaget aviserade nyligen produktionsbegränsningar vid Rottneros bruk. Det ser väldigt ansträngt ut i branschen över lag. Stora Enso tillkännagav nyligen att de lägger ned en produktionslinje vid Skutskärs massabruk som faktiskt inte ligger så långt från Vallvik. [infogram id="_/1suFZ01F7Ip1UhAGXOrO" prefix="9CT" format="interactive" title="Copy: Rottneros stapeldia nov 24"] Det är vedertaget att branschens problem beror på den dåliga farten i ekonomin som gör att efterfrågan på kartong och papper är svag. Samt att virkespriserna är höga efter att den billiga importen från Ryssland stoppats. För att förstå storheterna här behöver man sätta sig in lite i produktionsprocesserna och enhetsekonomin i bruken. Så går produktionen till Rottneros två bruk är byggda för två olika produktionsprocesser som resulterar i två olika typer av massa. Vi kommer i den här analysen fokusera på Vallviks bruk som är klart viktigast sett till produktionsvolym och ännu viktigare sett till koncernens vinst. Vallvik är ett så kallat sulfatmassabruk som producerar två varianter av långfibrig (barrträdsbaserad) så kallad sulfatmassa (på engelska kraft pulp). En blekt och en oblekt. Dessa används i hög utsträckning i produkter som kaffefilter, filter för förbränningsmotorer och elektrotekniska applikationer. Exempelvis isolering i kablar och transformatorer. I ett sulfatmassabruk fungerar processen förenklat så, att träflis kokas i lut vilket frigör cellulosafibrerna i veden från ligninet (limmet som håller samman fibrerna). Ligninet tvättas därefter ut och förbränns i fabrikens så kallade sodapanna. Askan i sodapannan återvinns för beredning av ny koklut. Av energin som utvinns vid förbränningen genereras både el och ånga, som till stor del täcker fabrikens energibehov. Den egna elproduktionen täcker drygt 80% av de cirka 750 kWh per ton massa, som behövs för produktionen. Ångan används för att torka cellulosan. Vallviks bruk har en torkmetod som ger en porös massa. Den är extra lämplig för exempelvis olika filter. Den färdiga produkten, sulfatmassan, levereras i förpackade balar. Svår enhetsekonomi Massamarknaden är inte alls så transparent som exempelvis oljemarknaden eller många metallmarknader. Branschen har höga listpriser som man sen ger köparna generösa rabatter på. Finska researchfirman Pix sammanställer ett prisindex över de nettopriser som massaköparna faktiskt betalar. Rottneros redovisar prisindex för både sulfatmassa och CTMP i sina rapporter. I grafiken nedan framgår hur sulfatmassapriset har utvecklats de senaste åren. [infogram id="_/zbhGJWgmrXwaSVgcFQr7" prefix="w0Q" format="interactive" title="Copy: Rottneros stapeldia jun 26"] Det går åt ungefär 5 kubikmeter (ca 2 ton torrsubstans) massaved för att producera 1 ton sulfatmassa. Det andra tonnet torrsubstans motsvarar det lignin som avskiljs för att sedan brännas upp. Rottneros köper in sin massaved via ett antal kanaler. Bland annat via skogsägarföreningen Mellanskog, Sveaskog och den egna virkeshandelsrörelsen Nykvist Skog . Bruken köper även in en del flis från närliggande sågverk. Massapriset har ökat något sedan senaste kvartalsskifte. Det är detta färskare pris vi räknat med i tabellen intill. Det nya något högre priset är dock inte tillräckligt för att lyfta Vallviks lönsamhet i någon större omfattning. Nyemissionsbehov vid fortsatt dålig marknad [infogram id="_/pPeL2HhhxjLcGUBrXh9B" prefix="EKL" format="interactive" title="Copy: VEF:s portfölj tabell maj 2026"] Om inget radikalt händer med konjunkturen kommer Rottneros fortsätta gå med förlust. I tabellen intill har vi räknat på Vallviks intjäningsförmåga vid de massapriser och vedpriser som råder nu. Vi landade då i att Vallvik kommer ge ett negativt rörelseresultat om cirka -200 Mkr. Det är inte orimligt att tänka sig att Rottneros Bruk och overheadkostnader kommer belasta koncernens resultat med ytterligare -100 Mkr. Om man räknar bort avskrivningarna om cirka 150 Mkr per år och räknar med att bolaget lyckas fortsätta hålla investeringarna mycket små kanske den tillgängliga likviditeten om 214 Mkr räcker ungefär ett år till. Sen är det dags för nästa räddningsemission om läget inte hinner förändras radikalt. Räcker uppsidan i ett optimistiskt scenario? Det Rottneros aktieägare får hoppas på är att konjunkturen ska vända uppåt och massapriset med den. Om massapriset skulle återhämta sig upp över 9 000 kr pe

Är Warren Buffett-magin över?

AstraZeneca käyttää tekoälyä nopeuttaakseen lääkekehitystä ja parantaakseen osumatarkkuutta kalliissa kliinisissä tutkimuksissa, toimitusjohtaja Pascal Soriotin mukaan. AstraZenecan...

Att ta ett läkemedel genom de sista testfaserna kan kosta upp till en halv miljard dollar per studie. För att höja vinstchanserna i dessa avgörande skeden vänder sig AstraZeneca nu till AI-modeller som analyserar klinik- och laboratoriedata – ett verktyg som enligt vd Pascal Soriot radikalt kan förändra bolagets produktivitet.

Skakig sektor inför jättenotering: ”Vänta in rätt köpläge”